MENY
Fast å andra sidan så hade de inte blivit varnade av mostern att det skulle hända. Hur som helst så var de i alla fall på väg nu.
De gick tills det började skymma ute. Det hade varit en varm och lång dag, en sådan som suger krafterna ur en. Phil kunde inte föreställa sig hur hans syster kände sig. Nog för att han kunde se kampen mellan de två själarna, men han kunde inte urskilja några känslor där emellan. De enda känslorna han kunde se var de som Lisette visade på utsidan. Några inre kände han inte till.
Ibland hade Lisette flämtat till och då hade han huggit tag i hennes arm och hållit fast henne så att hon inte skulle ramla omkull. ”Klotet” hade tillåtit dem att ta en liten paus med jämna mellanrum, men bara för att sätta sig ner och hämta andan några minuter. Den hade inte meddelat dem något annat än hur långt det var kvar och när de kunde vila en liten stund.
0