MENY
När jag satt i biblioteket i Eskilstuna under mitt lov som var förr förra veckan så såg jag en så kallad "gammal gubbe"... han fick mig att skriva denna! Dock så är det inte direkt det finaste jag har skrivit, rimmen är väldigt lama..
Den gamle mannen.
Han kommer hit varje vår,
i sitt alltmer gråvita hår.
Mannen vet hur fort tiden gick,
nu vandrar han omkring med trött blick.
Han vet att han genast mycket gladare ut ser,
när han tar sitt skrynkliga mjuka ansikte och ler.
Med sin vita tygkasse i hand,
han traskar omkring på torra land.
Han vet inte om han har mycket tid kvar,
men han tar all tid han har.
Tiden går, tiden går,
nu är det ännu en gång vår.
Mannen kommer inte här mer vandra,
du kommer i framtiden bara se andra.
Nu traskar han omkring på andra stränder,
denna gång med blåa tygkassar i sina händer.
Hans gråvita hår har åter fått sin forna glans,
livet på stranden är en enda rosdans.
Den gamle mannen tycker allt är frid och fröjd,
nu kan han luta sig tillbaka och vara förevigt nöjd.
Vad vill ni se mer av på bloggen?
0